I Finland är traditionen stark. För den invigde är bastukvasten en oumbärlig accessoar i bastubadandet. För den oinvigde kan kvasten se ut som ren självspäkning. Sanningen är att den är rena rama hälsokuren.

Doften av björklöv är intimt förknippad med bastubad och det är bastukvastens förtjänst. Bastukvast, badkvast, björkkvast, basturuska… kärt barn har många namn. En basturuska förhöjer helt klart bastubadet och är lätt att göra själv. Tiden runt midsommar är bäst för att ta björkris till kvastarna, då kan man passa på att göra många kvastar och spara för resten av året.

Uppfinningen är såklart finsk. Det finns många traditioner kring bastukvastar och de har olika namn. I västra delarna av landet heter de ”vihta” och i östra Finland ”vasta”. På sina håll har varje finsk familj sitt eget sätt att binda kvastar.

Hanterbart format

En bastukvast ska vara i ett lagom hanterbart format. Det vanliga är att göra dem 40-60 centimeter långa. Längden gör man efter tycke och smak. Samma sak med bredden. Vissa gillar långa, smala kvastar och andra föredrar korta och knubbiga. Att göra sin egen bastukvast är enkelt. Välj ut några fina björkkvistar. Skala av löven från de nedersta 10-15 centimetrarna till ett handtag. Lägg sedan björkkvistarna i en fin bukett med den ljusare undersidan av bladen utåt, för den mörkare sidan blir klibbig av fukten och fastnar lätt på huden.

När man är nöjd med längden och tjockleken på kvasten binder man ihop den på två ställen vid handtaget. De skickliga kvastbindarna binder ihop kvastarna med björk- eller rönnvidjor, men vanligt trädgårdssnöre går också bra. Avsluta med en ögla för att hänga upp kvasten på tork.

Hur ska man då förvara dem? Det vanliga sättet att bevara kvastarna är att torka dem och sedan blötlägga dem en stund före bastubadet. Man kan också frysa in kvastarna, ordentligt invirade i plastfolie. Om man tar fram dem mitt i vintern får de tina en stund innan plasten tas av. Doften man sedan får av färsk björk i bastun är ljuvlig.

Så används bastukvasten

I bastus sköna värme kommer bastukvasten till sin rätt. När man bastat en stund och svetten börjar pärla sig har huden också hunnit bli varm och mjuk. När det börjar klia lite och svetten rinner är det dags för kvasten. Slå först mjukt över hela kroppen och sedan gradvis hårdare om det känns behagligt. Björklöven innehåller saponiner som fungerar som en slags mild tvål och hjälper till att tvätta bort fett och smuts från huden på ett skonsamt sätt.

Det finns fler goda hälsoeffekter. När man slår med kvasten på huden ökar blodcirkulationen vilket gör huden varm och kan vara lite smärtlindrande. Man använder alltså bastukvastar för att få bort döda hudceller, för att bli ren och för att lindra smärta i muskler och leder. Förr i tiden kunde reumatiker använda nässelkvastar i bastun, men det är något som kräver viss tillvänjning.

Mera riv

För den som vill ha lite mer riv finns ett bra tips. Prova att binda in en kvist enris i kvasten. Enris stimulerar också cirkulationen, ännu mer effektivt än björken. För att variera doften kan man också binda in några kvistar pepparmynta eller skvattram (getpors) i kvasten. Numera säljs även eklövskvastar för personer med grov hy och eukalyptuskvastar som öppnar andningsvägarna och motverkar förkylning.

Och så ett litet kärlekstips. Ett gammalt knep för att vinna hjärtat hos den du trånar efter är att efter bastubadet samla in alla björklöv som fastnat på kroppen, torka och pulvrisera dem för att sedan blanda i den åtråddes mat eller dryck. 

Mest bastukvastkunskap i världen finns förstås i Finland.